• 

–Det är tråååkigt med en sådan kalender, säger sjuåringen när hon som tidigare år blir erbjuden årets publicservicekalender (och sneglar på kalendrar med choklad, lego och diverse).

Så jag ska ta mig i kragen och göra en aktivitetskalender i år. Idéerna finns redan uppradade i vår lokala ”Dela, byta, låna-grupp” (se nedan). Och det blir nog så att aktivitetetslapparna stoppas i en pimpad toarulle eller så.

Det blir nog bus eller supersimpla aktiviteter i veckorna och lite mer avancerat på helgerna. Troligtvis förbereder jag inte allt i förväg utan improviserar lite efter vart, så får ork och annat styra.

Här är tips att ösa ifrån:

Sminka/klä ut mamma eller pappa (eller annan lämplig person)

Gå på upptäcktsfärd i skogen

Gå på museum

Fickla

Bio

Spela spel (namngivet brädspel/kortspel)

Restaurangbesök

Rita

Fika

Musikquiz

Frågesport

Jonglera

Hemmaspa – fotbad /massage

Yoga

Origami

Skriva en gemensam berättelse vartannat ord

Göra håruppsättningar på varandra

Makramé

Simhallen

Elda pinnbröd i skogen när det är mörkt

Snickra

Pussla

Laga mat tillsammans

Åka skridskor

Discobowling/bowling

Skriv en dikt om varandra

Charader

Gör egen pasta med pepparkaksformar

Lära sig stå på huvudet

Bygga pepparkakshus

Twister

Måla naglarna

Sit ups tävling

Dansa balett

Gör animerad film med lergubbar

Måla akryl

Sy

Paper mache

Bryta arm

Göra julgodis (kan spridas ut över flera dagar med olika sorter varje dag)

Pepparkakshus (göra och dekorera)

Stöpa ljus

Linoliumtryck

Potatistryck

Filmkväll med julfilm

Göra julklappar tex egen tvål

Julmarknad

Färglägga julteckningar (tex från nätet)

Julpyssel (tex måla ljuslyktor)

Baka med bakningsdekorationer från Matsmart.nu – ätbara pärlor och strössel etc

Gå till en parklek och ta med fika.

Göra smoothie.

Hitta julpynt på loppis.

Göra eget smör eller egen färskost och krydda med örter

Gör hemmagjord fågel-boll med frön och ister

Slå in ett paket och lägg på en förskola.

Lägg en snäll lapp i grannens brevlåda.

Rita en teckning och sätt upp på en anslagstavla.

Skriv ett rim och skicka till lokaltidningen.

Massera eller klia varandra

Bygga kojor hemma med stolar/soffa/filtar/kuddar

Julpynta

Skriva julkort

Köpa julklappar på loppis/second handaffär till mormor, farfar etc. En annan dag slå in dem tillsammans, en tredje göra rim. 

En skattjakt som leder antingen till en aktivitet att göra (baka, pyssla, kolla film, läsa en bok osv) eller en pepparkaka/lussebulle. Man kan använda sig av karta, bilder eller ledtrådar

Kolla upp bus här: https://www.rusta.com/se/tips-inspiration/inspiration/nissedorr/?fbclid=IwAR2ShugXfGlA4Q8EhjDS5p3U5mbeVhRBDJ5sQP7ea16xSBD_sYtVQZSemVs

Färdig aktivitetskalender finns hos nissebrev.se

—

Bjud gärna på egna idéer i kommentarsfältet!

/Åsa

”Köper du skräp?

Nä

Har du en soptunna?

Ja

Är du en tjuv?

Nä

Då köper du skräp.”

Frågorna och svaren kommer från Henning Gillberg från Repamera när han ska berätta om cirkulär ekonomi och det egna påfundet White Monday.

–Cirkulär ekonomi är en ekonomi utan avfall där allt som tidigare setts som avfall blir en resurs för någon annan. Att panta flaskor är ett typexempel på cirkulär ekonomi. Vi har skapat ett system där vi tillverkar en flaska en gång och använder den gång på gång. Där är vi är vana vid att återbruka en resurs, berättar han.

Henning Gillberg har pluggat produktdesign med inriktning design för hållbar utveckling vid Malmö universitet och kom då i kontakt med begreppet cirkulär ekonomi.

–Det handlar om resurseffektivitet, att vara effektiv med det vi redan har producerat. Att köpa e ny mobil varje år är rätt extremt. Produkter kan tillverkas i flera moduler så att vi inte behöver byta ut hela mobilen vid samma tillfälle.

Han nämner fyra hörnpelare för cirkularitet:

1.Second hand/begagnat ”även bli reservdel, material”

2.Laga och ta hand om det man har. ”Vissa saker ser vi som naturligt att laga, såsom punka på cykeln eller ett hål i väggen, andra inte.”

3. Upcykling (återskapa, uppfriska, förbättra, göra någonting till någonting annat, ny och bättre funktion). ”Ett gammalt lakan blir ett nattlinne som hotellkedjan Nordic choice gjort. Ett företag tillverkar skor av utbytt tyg från tunnelbanesäten”.

4.Dela, delningstjänster. Hyra av någon eller av ett företag. Låna, samäga.

Idén med Cirkulär ekonomi inspirerade Henning Gillberg till att starta företaget Repamera som lagar kläder och kort därefter till White Monday som är en motvikt till Black Friday.

Måndagen 25 november är det White Monday för tredje gången och i år finns initiativ även i Finland, Norge, Tyskland, USA, Singapore, Asien.

Tanken med White Monday är att ha rabatter och sälja presentkort på cirkulära tjänster såsom att hyra kläder.

–Vi vill visa upp att det finns mängder av företag där det inte är nyproducerat som gäller, tex Sellpy och Myrorna. Det är redan över 200 företag, influencers och organisationer som är med.

Regler för att vara med på White Monday är att inte göra något på Black Friday och att erbjudandet gäller en 100 procent cirkulär tjänst.

Henning Gillberg tror att Malmö stad kan bli 90 procent cirkulärt genom olika samarbeten.

–Lastpallar är något som inte behövs tillverkas nytt om vi har en lastpallsstation i Malmö stad.

Vi får inte glömma att ordet ekonomi också finns med i cirkulär ekonomi.

–Det kan finnas pengar i att bryta ner textilierna och göra något nytt och om de som säljer second hand även har tvätteri och lagning där. Eller att installera elmotorer i gamla VOLVO-bilar. Det skapar arbetstillfällen.

Han nämner att modet går för snabbt idag och att cirkulärt mode kan bli mer kreativt. Exempelvis om ingen köper grått och det är vad vi har, kanske vi får sy ihop grå plagg med blå plagg.

–Vi måste bli effektivare på att återanvända billigare än att skicka till en fabrik i Bangladesh, än mer förmånligt för varumärket. Det har inte funnits incitament till det förut men nu kommer sådana krav. Det ligger i tiden, att utnyttja det som redan är producerat.

Repamera fick som sommarjobb att laga en stor mängd fickor av dålig kvalitet åt ett företag istället för att plaggen skickades tillbaka.  

–Om HM fokuserade på cirkulärt så skulle det bli extremt effektivt. Efterfrågan kommer nu. De flesta plagg som köps används väldigt lite. Därför tror jag på möjligheten att hyra eller låna kläder. Tänk ett Spotifykonto för att låna/hyra kläder.

Jultomten, jag önskar mig en cirkulär julklapp eller ingen alls.

/Åsa Sohlgren

Om vi pratar mer om vad vi gör för klimatet och miljön kan det ge ringar på vattnet. Psykologen Liria Ortiz har skrivit en inspirerande bok om hur vi kan få den vi pratar med att bli motiverad istället för att hamna i försvar. Boken, Motiverande samtal, MI – Att prata om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga, finns för gratis nedladdning längst ned i artikeln.

– Används en mer försonande ton behöver den andre inte försvara sig. Då slutar det oftast med en ordduell istället. Ditt ego mår bra av att få rätt i en diskussion men det bidrar inte till att personen förändrar sig till att leva ett mer miljövänligt liv. När vi börjar försvara oss finslipar vi våra argument och fastnar i dem. Då känner vi inte ett behov av förändring.

Liria Ortiz har varit intresserad av miljöfrågor länge men inte varit så aktiv eftersom hon redan jobbar ideellt med invandrarfrågor och inom psykisk ohälsa. Arbetet med boken har gjort henne ännu mer medveten.

– Jag blir mer intresserad ju mer jag läser och ser över min egen miljö- och klimatpåverkan. Jag trodde inte att det var så mycket men började titta på min konsumtion och märkte att jag köper mer kläder än jag behöver och ny dator oftare än innan. I början var jag inte så medveten om klädindustrins påverkan och jag åt mer kött än jag gör nu.

Hon pratar ofta om miljö och klimat med vänner och bekanta och upplever att frågan hörs och syns överallt. Kunskap från boken kan också användas vid konversationer på sociala medier och även där är det är viktigt att arbeta med motivation och att tänka på att alla inte är lika motiverade.

Liria Ortiz säger att motivation handlar om att känna att man har lust eller behov av att göra något, samtidigt som man känner att man har förmågan att lyckas genomföra förändringen.

–Jag tror att vi alla kan bidra och en livsstilsförändring sker ofta i små steg. Om man kräver att folk ska kunna bidra så måste det vara på personens villkor. Många tror att det bara handlar om att avstå från saker. Att de vill kunna ”unna sig” det och det. Det kan man göra men inte lika mycket och ofta. Om vi alla minskar så kommer det att få betydelse globalt. Om det är många som gör det bli betydelse större! Då vinner vi många fler till vår sida. Istället för att ha en anklagande ton och skriva eller säga ”du gör X” kan man prova med ”kan du tänka dig att göra lite mer Y?

I boken bjuder hon på många praktiska exempel:

”Du talar vid middagsbordet med en person som nämner att det är nödvändigt att deras familj har två bilar för att de ska hinna med barnens alla fritidsaktiviteter. Ett gensvar med välviljekomponenten kan betona att du ser att de vill sina barn det allra bästa och att fritidsaktiviteter utgör en viktig del av deras uppväxt. Du tänker på samma sätt kring dina barn. Samtidigt är du glad över att din äldsta vill ta cykeln för då slipper ni ta bilen. Det blir miljövänligare och hen får också lite extra motion.”

Vi som engagerat oss i miljöfrågan i många år, är pålästa om det kritiska läget och frustrerade över att omställningen går långsamt tappar kanske tålamodet i diskussioner ibland. Hur tänker du kring det?

– Det är normalt att man känner att det går för långsamt. Man får då försöka påminna sig om att det är MIN upplevelse men att allt har effekt. Man kanske tänker att ingen bryr sig men tack och lov är det många som bryr sig. Kanske inte lika mycket och inte på samma sätt som man själv gör. Dessa samtal handlar mycket om att arbeta med sig själv.

Har du några klimatlöften?

–Att minska konsumtionen. Eller mer konkret: mindre kött, färre kläder och då bara begagnat, inte byta dator så ofta. Jag tänker alltid: vad kan jag bidra med för att få förändring? Och i det här fallet är det med mig själv och att bidra med mina kunskaper om kommunikation. Därför har jag valt att skänka boken. Det är många andra som gör saker så tillsammans når vi förändring.

Är du med på klimatstrejken 27 september?

–Ja, i mitt hemland Uruguay.

/Åsa Sohlgren

Mer om boken

Fokus och syfte med handboken är att ge dig verktyg för att kunna kommunicera med andra hur vi själva kan ändra vårt beteende så att vi bidrar till att rädda vår planet. Och samtidigt öka uppmärksamhet om miljöpåverkan på ett icke-konfrontativt sätt. Här är några exempel:

Ditt bemötande, din attityd, din empati, din vilja att samarbeta och resonera – allt det har betydelse för om du ska nå fram.

Att be om lov ”Kan jag berätta om hur vi påverkar miljön?” och betona autonomi ”Självklart är det du som bestämmer vad du vill göra”: bästa sättet att förebygga konflikter i ett samtal om miljöpåverkan och så ett frö

Sätt ord på dina känslor. Man kan undvika att väcka motstånd genom att vara noga med att sätta ord på sina egna känslor och försöka undvika att förväxla dessa med negativa åsikter och tolkningar av andras beteenden.

Kroggruppen Debaser i Stockholm fick KRAV-certifiering i fjol och deras vd Annelie Telford har bara gott att säga om det. Nu hoppas hon att fler krögare ska haka på och nämner att fördelarna är många.
Debaser sticker nu ut från mängden ännu mer och har ökat sin försäljning. Medarbetarna är glada och stolta över hållbarhetsarbetet.

En KRAV-certifiering innebär att mängden och typen av råvaror kontrolleras av ett oberoende certifieringsföretag. En KRAV-certifierad restaurang ska alltid ha någon på plats som är utbildad och kan svara på gästernas frågor kring de råvaror som serveras. (Källa: https://www.krav.se/om-krav/krav-markningen/krav-markt-restaurang/)

Annelie Telford, vad är det bästa med KRAV-certifieringen?
– Att vi är med och bygger en mer hållbar framtid. Det är bäst.

Hur ser utbudet ut för vegetarianer och veganer som kommer till er?
– Vi har ganska brett vegetariskt utbud och alla vegetariska rätter gör vi veganska varianter på som inte innebär att vi bara stryker tex ost utan då har en vegansk ersättningsprodukt istället. Det är ju lättare än någonsin att jobba med både vegetariska och veganska rätter tack vare det kraftigt utökade utbudet av sådana produkter de senaste åren. 

Är det någonting du skulle vilja säga till andra krögare som fortfarande väljer att servera importerat kött och omärkt fisk?

– Att det utöver miljöanledningen finns flera starka anledningar att KRAV-certifiera sig såsom USP gentemot gäster (dvs unique selling point) då det fortfarande är relativt få restauranger som är KRAV-certifierade samtidigt som intresset för frågan är större än någonsin och inte minst en mer intresserad, engagerad och stolt personalstyrka. Det jag menar är att det finns en övervägande positiv uppsida även för den krögare som inte i första hand drivs av miljövänlighet. Den kommer som en bonus! 

Brukar du fråga efter ursprung och/eller märkning när du äter på restaurang?

–  Jag har inte ätit rött kött sedan jag var 17 år och nu är jag 48! Jag har varit lakto ovo vegetarian under stor del av tiden. Nuförtiden äter jag också fisk och skaldjur vilket jag trivs med under förutsättning att det är fiskat på hållbart sätt vilket MSC-märkningen hjälper till att någorlunda följa. Jag frågar ALLTID efter MSC-märkning i fiskdisken och allt mer ofta på restaurangbesök. Nuförtiden går jag alltid till fiskdisken när jag handlar och frågar om de är nåt annat än norskodlad lax också, oavsett om jag ska köpa den eller inte.

Du argumenterade nyligen i Rapport för minskade krav för restauranger som vill skänka bort restaurangmat som annars slängs. Berätta!

– Jag pekar mest på ett stort regelproblem som finns i Sverige. Det är ju inte rimligt att hjälporganisationerna ska gå under samma regler som restauranger. Vi får inte ha brutna kylkedjor på maten vi serverar, vilket är rimligt, men när restauranger då har haft tex ostmackor på frukostbuffén så får vi inte heller ge bort dem till tex Stadsmissionen att servera till hungriga samma dag, utan vi får istället slänga dem om vi inte lyckas käka upp dem själva. Jag ser detta som ett stort stelbent systemfel som om det ändrades skulle ge många fler restauranger möjlighet att både hjälpa behövande och samtidigt minska sitt matsvinn som del av minskning av matsvinnet i världen. Winwin.

Har du några klimatlöften och i så fall vilka?
– På Debaser har vi att utöka användningen av KRAV-certifierade produkter och jobba för att våra leverantörer utökar sitt KRAV-utbud, men framför allt ser över förpackningarna av sina produkter. Vi köper inte längre in plast som är gjord på olja, utan endast plastprodukter som är tillverkade på hållbart sätt såsom PLA-plast som är tillverkad av sockerrörsstärkelse. Men massor av allt vi handlar in kommer ju fortfarande förpackat i den gamla oljebaserade plasten, som naturen inte kan bryta ner. Det vill vi få dem att ändra på och det lovar vi att jobba på. Ett löfte vi hade under 2018 var att börja prata om det miljöarbete vi har gjort under många år men varit dåliga på att kommunicera. Nu får jag prata massor om det och får möjlighet att inspirera andra vilket var den enda anledningen till att börja prata om det, så det har funkat utmärkt!

– Personligen har jag som ödmjukt klimatlöfte att i alla fall inte okynnesresa. Jag kan inte tänka mig att avstå från att resa eller flyga helt och hållet, men jag drar inte iväg på någon weekendresa med flyg för att jag känner för lite miljöombyte och om jag flyger så vill jag stanna borta länge och hinna göra en ordentlig resa som då sker mer sällan, vilket för mig känns något bättre. Men framför allt så handlar jag mindre kläder och när jag gör det köper jag mer hållbara alternativ än jag har gjort tidigare. Jag har också plastbantat ordentligt och bytt ut så kallad gladpack (som inte gör någon glad!) till återanvändningsbara PLA-plast som jag kan använda om och om igen, samt honungsvaxpapper! Jag har också med mig ett kit med egna små påsar istället för att i butiken ta plastpåsar till varje frukt eller grönsak jag handlar. De går att tvätta när de blir nedkladdade och sparar massor med onödigt platsanvändande. Under 2018 gick jag med i GoClimatNeutral vilket jag lovar mig själv att fortsätta med så länge jag lever och tror det hjälper. Tycker de är knivskarpa i sina analyser och tillvägagångssätt.

Är det någonting du vill tillägga?

– JA! Jag vill att alla ska läsa denna mening som stod i Resumé så sent som igår:

”Enligt FN:s handelsorgan Unctad släpper klädindustrin årligen ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop. 2017 kom en studie som visade att klädproduktionen de senaste 15 åren nära på har fördubblats, samtidigt som användningen av de kläder vi köper minskar.”

Den här utvecklingen är helt driven av klädindustrin som via sociala medier har oss i sitt ständiga grepp om vi tillåter dem.

Det här måste alla bli medvetna om, men vi är MIL ifrån det idag!!! Jag vill också tipsa om att se dokumentären Modeindustrins smutsiga baksida. Den är så stark så den borde ingå i lagstadgad allmänbildning. Tack för att jag fick möjlighet att nämna det!

Du kan se ett klipp om den här: https://www.svtplay.se/klipp/22673582/over-15-000-liter-vatten-har-gatt-at-for-dina-jeans

Extraläsning om Debasers KRAV-certifiering:

http://www.besoksliv.se/nyheter/krav-certifierade-debaser-en-ren-ekonomisk-uppsida/?fbclid=IwAR2POzJKTIVG6vdZBjlTPurPDq0QMsld-vGLm13B_OuoIyWpzjKfGAVae60

https://www.hotellrevyn.se/halla-dar-annelie-telford/

Karin Sohlgren (aka mamma) har precis kommit hem från en luff i Europa tillsammans med en vän. Under tre veckor har de rest med buss och tåg till städerna Skopje, Belgrad, Budapest, Wien, Venedig, Hamburg och Köpenhamn. Missa inte deras lista med erfarenheter och tips lägst ned!

Karin berättar:

”Vår resa började med en tredagars yogakurs för svenskar och makedonier i olika åldrar i natursköna Ohrid utanför Skopje. Vi valde att flyga* dit för att tiden skulle räcka till men var inställda på att låta hemresan ta tid för att vi skulle kunna njuta av resan, se, uppleva och koppla av. Vi har båda åkt mycket tåg i Europa som unga och har många roliga minnen därifrån.

På kursen fick vi nya vänner som engagerade sig i vår resa. Det var tur för det visade sig att bussen vi tänkt ta till Kotor och Dubrovnik inte skulle börja gå förrän 20 juni. Snabbt fick vi tänka om. Belgrad, ni måste se Belgrad! Och efter en natt på buss vaknade vi i Belgrad och guidades runt av en entusiastisk arkitektstuderande släkting till en av yogavännerna. Sedan vidare till varma baden i Budapest och tåg till Wien. Venedig och biennalen hade vi redan tänkt besöka.

Vi hade aldrig tråkigt och trevliga människor träffade vi överallt!”

Höjdpunkter?

🚉 Att se Belgrad med egen guide gav mycket. Baden i Budapest var räddningen efter nätterna på buss. Konsten i Wien, Venedig och på Glyptoteket i Köpenhamn. I Wien hittade vi Konstmuséet Leopold och Hundertwasserhus. Vi kunde se stan från spårvagnen!

🚉 I Venedig konst-biennalen med bidrag från när och fjärran under temat May You Live In Interesting Times. Två stora områden och utställning här och där i staden. En vän messade tips på vad vi skulle fokusera på i det enorma utbudet men vi hade behövt minst en vecka där! Vi hade hittat ett litet B&B, al Gallion, genom en guidebok och där togs vi om hand av Daniela och hennes vuxna son. De tipsade oss om genuina restauranger, vaporettostationer, det 500 år gamla judiska ghettot och annat vi kunde upptäcka utanför turiststråken. Vi sov otroligt gott eftersom det är en bilfri stad så man slipper oljuden. Skön stämning. Fint sätt att bo på B&B eftersom man får en helt annan kontakt.

Erfarenheter och tips:

🚂 Vi fick bra tips från Facebookgruppen Tågsemester inför resan och läste olika artiklar och bloggar. Vänner kom med goda råd både före och under resan.

🚂 Det blev tungt att bära våra ryggsäckar. Nästa gång får det bli en liten rullväska och en mindre rygga istället. Eller en rygga med hjul.

🚂 Vi hade snålat med tre tågdagar på kortet. Ta fler tågdagar för att inte bli låst, eller köp till extra resor med tåg i stället för buss.

🚂 På järnvägsstationerna var det ont om sittplatser. Det var jobbigt att stå i värmen med tunga väskor. 1 a klass hade varit bekvämare och vi hade kunnat vila bättre på stationerna eftersom man då får tillgång till väntrum.

🚂 Antingen behöver man förbereda väldigt väl och ha en plan B om någonting strular eller så får man vara flexibel och beredd på att lägga tid på bokningar under resans gång. Då och då var det strul med bokningarna och wifin var ett irritationsmoment men det är också en frihet att inte vara låst.

🚂 Ibland var det svårt med uppkoppling för att boka rum eller platsbiljett eftersom det inte längre finns turistbyråer som kan hjälpa till med sådant. Att ringa utanför ett EU-land kostar 25 kronor i minuten. På slutet kom vi på att vi kunde gå in på tågstationerna och boka platsbiljetter där istället genom automater.

🚂 Bra att använda appen ”maps me” som fungerar offline när man väl laddat ned kartan – särskilt på Venedigs labyrintiska gator. Kombinera med ”Google maps” när man har uppkoppling och vill bli tillsagd vart man ska gå.

🚂 Bäst att stanna några nätter på samma ställe och att undvika flera bussnattresor på raken, särskilt om man har långa ben.

🚂 En kurs i danskt uttal av siffror och ortnamn hade varit till hjälp i grannlandet.

*Flyg Stockholm-Skopje enkel resa innebär 316 kg koldioxid per person enligt www.klimatsmartsemester.se. Där kan man också se ✈️ hur stor del klimatpåverkan resan har i procent av de totala utsläpp per person och år som vi behöver komma ner till för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader. ✈️ Klimatpåverkan för resan jämfört med ett års kost för en genomsnittlig svensk, ett års genomsnittlig hushållsel i en svensk villa och ett års genomsnittlig bilpendling ✈️ Hur stor del av isen i Arktis som beräknas smälta på grund av klimatpåverkan för resan. ✈️ De ger också tips på mer klimatsmarta resor.

*

Läget: ”Vi använder plast, ett material som görs för att hålla i evigheter, till produkter tillverkade att hålla i några minuter” En konsekvens av det har blivit att våra hav svämmar över av plast och hamnar i både djurs och människors magar.

Vad har gjorts:

Vår regering har förbjudit microplaster i vissa produkter.

Vi får nu betala för plastpåsar och informeras om deras miljöpåverkan.

Om två år är engångsartiklar i plast förbjudet i EU.

Vad kan jag göra nu?

• Ha alltid med dig en tygkasse eller två att ha varor i.
• Skaffa en tvättbar påse till frukt- och grönt att alltid ha liggandes i tygkassen. Säljs inte sådana i din matbutik? Be dem ta in det. De finns på internet också.
• Välj bort engångs, välj plastfria alternativ när det finns, tex tandborste i bambu, ekologisk ullfleece istället för plastfleece, bunke i rostfritt stål, matlåda i glas. osv.
• Rösta klimatsmart i EU valet i maj och använd din makt som konsument
• Gå med i en grupp på Facebook eller Instagram med andra plastbantare för råd och pepp
• Ta en skräponad eller ge dig in på plogging (dvs plocka skräp under promenad eller jogging)

Artiklar och skräckfilmer:

Kortfilm:
PLAST I HAVEN ÄR ETT AV VÅRA MEST AKUTA MILJÖPROBLEM – NU ÄR TID FÖR HANDLING. Greenpeace arbetar för friskare hav, lokalt och globalt. Vi sprider medvetenhet och engagerar. Det huvudsakliga fokuset för vårt arbete är att sätta press på företag och politiker så att plastproblemet stryps vid källan, innan den hinner skada våra hav och vår natur. https://www.facebook.com/greenpeace.sverige/videos/976554409208776/

Dokumentär:

https://www.svtplay.se/video/20658192/plast-overallt

Länder som förbjudit plast https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2018/har-ar-landerna–och-standerna–som-stoppar-plasten/?fbclid=IwAR1c5ux59u5GDFzwES8NDFs8cTKpQfSKAJPgtT9WYGSd5xotT8CJFaQ6SIo

EUs förbud mot engångsplast: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blir-eu-s-forbud-mot-plastprodukterh

#plastkampen #breakfreefromplastic #avfallsfri #skräponad #plogging

Vill du ge ett nyårslöfte som verkligen har betydelse för framtiden? ”Mitt klimatlöfte 2019” är ett livsviktigt löfte och när vi lovat andra någonting, inte bara oss själva, får vi hålla vad vi lovar.

Så här går det till: DELA ett inlägg på Facebook där du skriver ditt klimatlöfte för 2019. Det kan till exempel vara att äta mer vegetariskt, cykla eller mål för hur stora dina utsläpp ska vara. UTMANA fler att delta och tagga minst fem personer som du utmanar lite extra. Skriv @Mitt klimatlöfte 2019 för att tagga oss.